egen remiss?
Jag har längtat och väntat på denna måndag så jag kan ringa vårdcentralen och boka tid för remiss till op.
Fick tid 28/2 vilket jag tycker är låååångt bort! tänkte att jag mailar ett personligt brev till sjukhuset jag vill göra op på och ser om jag kan "spara in dessa 10 dagar"
Mailade ett personligt brev och fick svar!!! :D på 10 minuter!!!
trodde ALDRIG att jag skulle få svar!
möjligen ett brev hem där dom mottagit min önskan.. :-)))))
känner mig som ett barn på julafton. Vet inte iofs vad det betyder tidsmässigt
eller om jag ändå ska gå till vc?.
men det står
Hej Anna
Tack för ditt mail. Jag vidarebefordrar din önskan till Överviktsgruppen på kliniken
som kommer att kalla dig.
känns ruggigt bra!!!
att dom ska kalla mig måste ju eg betyda att jag inte behöver gå via vc?
enl vårdgarantin ska jag få träffa en
specialist inom 30 dagar! *håller tummarna*
detta skrev jag:
Hejsan!
Mitt namn är Anna och jag är 34 år. Jag skriver till Er för att be om hjälp.
En hjälp att hjälpa mig själv till ett
bättre och längre liv.
Längd:165
vikt: hemligt
bmi: hemligt
Jag har sedan barnsben varit överviktig. Min pappa, farmor, faster, några
kusiner på den sidan är gravt
överviktiga. Min farmor hade diabetes och hjärtproblem
(det vet jag inte om det var relaterat till vikten)
I vuxen ålder har det stadigt gått uppåt trots många försök sedan 2002
med div "hjälpmedel"
Gått ner i perioder har jag gjort men -10 + 20
Viktväktarna, modifast, nutrilett, naturdiet och allevo, Camebride mm
Simmat, tränat, promenerat, cyklat
Det var inga problem att gå ner, men det gick inte att
hålla vikten när pulvret var slut.
Gått ner, det har jag gjort men -10 + 15.
Jag provade reductil 2004-2005 utan märkbart resultat.
2003 blev jag gravid och vägde vid inskrivning...
2006 blev jag gravid igen och vägde....
Sista 2 åren nu har jag varit med i Itrim och gått på LCHF
men ändå står jag här vid ännu ett vägskäl och har
inga mer "lösningar" på mitt stora problem.
Fetman börjar fysiskt ta ut sin rätt.
Vi köpte hund 2011 för att jag verkligen ville ha en anledning att komma ut och gå
så det har varit bra men för 6 månader sen c:a fick jag hälsporre
som gör att jag inte kan gå så långt/länge som jag och hunden vill.
Jag har även sista månaderna fått ryggvärk, ont i knäna och det är jobbigt
för jag försöker verkligen ignorera
dessa onda ting och promenera vidare men till slut gör det så ont
att jag knappt kan ta mig hem igen..
Jag personligen känner att jag inte lever det liv jag vill leva.
Jag är fast i en alltför stor kropp som är svettig,
tung och ovig. Hur jag än står, sitter och går så är det något som korvar sig eller gör ont.
Jag vill kunna göra saker med mina barn utan att det känns att jag dör på kuppen.
Vill leva länge för mig skull men även för deras.
Jag orkar inte att banta mer.
Jag har jojobantat så länge jag kunnat minnas och jag vill inte mer.
Jag vill kunna röra mig och gå uppför en trappa utan att få hjärtklappning
och kunna motionera utan att drabbas av yrsel och kräkningar.
Jag vill kunna motionera för att det är skönt och hälsosamt,
inte för att det är ett tvång i panik för att inte gå upp i vikt.
Jag är fullt införstådd med att operationen är ett verktyg och inte en lösning.
Men jag är villig att satsa mitt liv på operationen så jag hoppas,
hopppas att det sker snart!
Jag har läst och läst om denna op, drömmer om nätterna att jag gör den
och jag känner mig så lycklig då, för då vet jag att jag kan sluta titta
i backspegeln och bara blicka framåt!
Hoppas av hela mitt hjärta att denna kommer rätt
och att jag har rätt att göra på detta sätt!
Jag har känt /sett en skymt att mitt nya friskare liv och vill inte
slösa bort ännu en värdefull dag!
Alla dagar räknas, spec när man har något så viktigt som sig själv att se fram emot!
Tack för att Du läser detta!