mitt liv som det är- på gott och ont-

igår skulle jag till brorsan och hjälpa honom med lite ekonomipapper.

backar bandet.

 

Jag jobbade åt min bror (med min enskilda firma) i 4 år. Trivdes jättebra men på slutet var det svårt att gå runt då jag inte kunde ta ut EN lön 25:e utan blev duttar då och då när det pengar fanns, därav stjälpte jag mig själv så jag hamnade i denna situation. Jag var ju inte duktig/smart att när jag fick 2000:- att jag då satte in 1000:- till skatteverket mm mm och detta höll på i drygt 7 månader.

Självklart är /var jag väldigt slösaktig och har aldrig kunnat vara ekonomiskt smart utan tut tut kör på bara.... :-(

 

Min mor lånade ut en skälig summa så jag kunde släcka den värsta elden i somras.

*lycka* och evig tacksamhet!

Eftersom min bror var skyldig en del pengar till mig kunde jag vara ledig typ hela juli med full betalning.

augusti kunde jag inte ta någon lön för det fanns inga pengar på företaget = jag kan inte betala mitt och såklart den förbannade skatten. September kunde jag dutta lön och släcka augustis bränder samt lite i september = inga pengar till skatteverket.

 

Jag bad om anställning from 1 oktober eftersom detta inte var hållbart. Det gick bra *pust*

 

Bara det att mitt i detta så ville ett annat företag köpa brorsans och slå ihop dom vilket det blev vfrom 1/11

Jag fick inte följa med. poff bara sådär hade jag inget jobb..  ingen livlinga, INGET!

bara återigen dessa skulder som blev fler och mer. Min bror var ännu skyldig mig pengar som jag skulle få 23/11 vilket hade, om jag fått allt löst skatten, och alla räknngar men jag fick 1/3 så inget till skatt..

jag tjatade och tjatade om mina pengarna samtidigt som jag upplevde sömnlösa nätter, agg, sorgsenhet, ensamhet, otrolig ensamhet, då det kändes som mina nära tyckte mer:

"oj oj varför var du inte med i akassan, varför bad du inte om anställning innan, oj oj hur ska du klara dig nu, barnen då? Vet att dom menade väl men det kändes jobbigt... västerbron nästa..

(skulle jag kunna förändra det förflutna så skulle jag vrida tillbaka tiden lååångt bak)

 

Det var ingen som kramade mig, tröstade mig och sa att det ordnar sig förutom jag själv.

Jo min man men han fick hålla sig på avstånd och må dåligt på sitt håll och titta på hur dåligt jag mådde då jag inte vill/kan vara ledsen och prata med honom eller någon annan heller för den delen.. Usch att skriva detta ger ju en helt annan insikt nu..

 

Förlåt Tobbe! jag har ju vetat om att du mått dåligt för detta drabbar ju även dig men jag har inte FÖRSTÅTT hur mycket!!! Jag älskar dig! 

 

återgår till det som var..

nu tappade jag tråden lite men hur som haver, så just det..

jag fick ännu lite pengar här o där men det hjälper ju inte.. 3000:- en fredag??

vad går det till, såklart nån räkning på kanske 2000:- resten tjohhoooo *urk* osv osv. När jag fick resten så betalade jag av det som gick, resten låg på vänt kan man säga...

Aflakassan skulle jag få 320:-/dag synd bara att det är 45 dagars karens vid egen firma, där har jag inte fått en spänn.. 

det som drev detta inlägg var eg gårdagens händelse:

 

i julas frågade min bror /hans nya jobb om jag kunde hjälpa till i mellandagarna.

Absoulut, några dagar på andra sidan stan 200:-/timmen ville jag ha. vilket i min hjärna blir 140:- till mig efter skatt. typ 6 immar om dagen i 5 dagar. tjoho 4200:- till mig

/tar jag det x4 (veckor) så 16800:- (min månadslön)

tycker jag är heeelt rimligt!!! 

 

Hade vi snackat längre tid, absolut hade jag gått ner i timlön, får jag en månadslön på 16.000:- spelar timlönen ingen roll för mig..

 

men igår då så mailar jag och min mor och jag säger att jag ska till brorsan för att hjälpa till

(inte jobba jobba utan bara ekonomidelen, vilket jag o brorsan /iofs i tysthet har gjjort upp att jag jobbar då o då och han hjälper mig med grejjer som min tatuerare vill ha) tjänster och gentjänster..

 

då sa hon att jag hade väl begärt lite väl mycket när jag ville jobba i julas för 32000:-/mån!! que??

ehh va???  brorsan hade räknat ut det så iaf.. (eg inget konstigt som han sa när jag frågade men det kändes som om någon slängt mig i tvättmaskinen!! snurrade runt ocb blev kall..

 

Ja hallå, det är FÖR mycket såklart, ska jag ha månadslön hade det räckt med 21.000:- (vilket det blir med min uträkning innan skatt) fast jag vill ha 25.000:-

 

han erbjöd 120:-/timmen, nä det är fööör lite.

-bensinpengar (då hade jag ju bilen) till andra sidan stan samt känslomässigt..

oktober inte vatten värd, december vill dom ha hjälp? vad tror dom

jobba kan jag men fan inte "gratis" och inte när jag blivit "utslängd" som gårdagens sopor. 

så igår var jag ledsen och grät.. vet ej varför det kändes bara som att bli överkörd..eller torktumlad..

 

Idag känns det ju bättre såklart och det var inga konstigheter när jag var där.